2014-05-08

Lidingöloppet Ultramarathon

I lördags var det ultra-debut för mig! Ultra som i längre än maraton. Faktum är att det var även maraton-debut då det längsta jag sprungit tidigare var 34 km (ett maraton är 42 km). Just det här ultraloppet (alltså längre än maraton) är 50 km långt och går runt Lidingö. 

Jag har egentligen aldrig varit speciellt intresserad av att springa detta lopp, men efter att jag i vintras anmälde mig till Sweden Sky Race 24, ett 53 km långt lopp i Lapplandsfjällen, slog det mig att jag borde prova att springa så långt under lite enklare omständigheter först för att testa hur det är. Så därför anmälde jag mig till Lidingöloppet Ultramarathon, där vätskekontrollerna kommer var femte kilometer och man aldrig är långt från en väg om man skulle tvingas bryta av någon anledning.

Eftersom loppet mest bara var ett test så var jag faktiskt inte speciellt pirrig inför loppet, som jag lätt blir annars. Mitt stora mål var att just ta mig i mål, på mindre än maxtiden på åtta timmar. Mina 34 km gick på 4:28, så det skulle inte vara omöjligt. Jag satte också upp ett drömmål, som jag skulle kunna nå om allt gick min väg, att springa loppet på under sex timmar, och ett mer realistiskt mål på 6:40, vilket jag skulle nå om jag klarade att hålla samma genomsnittsfart som under mina 34 km under resterande 16 km också.

Jag velade en del kring strategin innan loppet. Skulle jag börja lite hårdare för att ha tid att gå på när jag blev trött på slutet, eller börja lugnt så jag inte skulle bli så trött på slutet? Jag lyckades aldrig bestämma mig på förhand utan bestämde mig istället för att gå på känsla. Jag hade en idé om att hålla mig på MAF-puls fram till varvningen vid 26 km, men det höll inte länge. Redan efter knappa åtta minuter, i första riktiga uppförsbacken (Grönsta-backen), gick jag över den, och sen låg jag över den i princip resten av loppet...

Abborrbacken första gången, efter ungefär 5 km
Det kändes bra dock! Jag såg till att hålla pulsen någorlunda låg i alla fall, och tänkte att nu när det är tävling borde det väl vara så att pulsen ska vara lite högre? Jag försökte därför hålla pulsen mellan 150-160 istället (min MAF-puls är 141). Första 5 km gick på strax under 30 minuter, vilket var ganska mycket snabbare än jag hade tänkt mig på förhand, men kroppen var taggad och allt kändes bra, så jag körde på! Jag stabiliserades på omkring 6:20 min/km tempo, vilket fortfarande var klart snabbare än vad jag hade tänkt mig, men eftersom allt kändes bra lät jag kroppen hållas.

Första motgången kom efter 19 km då jag på en väldigt enkel passage började tänka på att springa avslappnat; såg till att få lite dimmig blick, slappna av i axlarna, och så PANG! En rot stack upp mitt i vägen och jag gav den en stenhård tåpaj! Jag skrek rakt ut, och tjejen ett tiotal meter framför hoppade till, vände sig om och frågade om jag var okej. "Jag tror det..." fick jag ur mig och haltade några steg framåt. Det gjorde rejält ont, men jag motstod frestelsen att ta av mig skon för att se hur det egentligen såg ut. Istället gick jag en bit, kändes mig för, tog några springsteg, gick lite igen... och till slut så sprang jag och försökte låta bli att känna efter - och det höll!

På väg upp mot banans högsta punkt vid 22 km
Efter 22 km ringde jag familjen och förvarnade att jag skulle komma in för varvning om cirka 15 minuter och att jag då ville ha min keps och mina godisnappar som jag lämnat i deras förvar. Under just den kvarten ändrades dock vädret markant då solen gick i moln allt oftare och vinden tilltog. När jag väl träffade familjen tackade jag därför nej till kepsen jag bett om och fortsatte med buffen jag haft från start. Napparna tog jag dock gladeligen emot! Jag stannade och pratade ett par minuter med dom, kramades lite och drack lite vatten ur vattenflaskan dom hade. Tankade lite energi på ett annat plan helt enkelt. Jag hade inte bråttom och så som dom ställde upp på att hänga där hela dagen var dom värda lite uppmärksamhet!

Vattenlangning av äldste sonen
Benen hann tyvärr stelna till lite under pausen så första kilometern efter varvningen blev lite haltande. Jag fick sällskap med två andra under någon kilometer som jag började prata lite med. Den äldre av dom, en man som började närma sig sextio, sprang för sjätte gången, medan den andre var färsking precis som jag och i liknande ålder också. Dom höll dock något högre tempo än vad som var bekvämt för mig, så strax efter att vi passerat 30 km (på tiden 3:12) ihop släppte jag dom. Jag hade dom ändå inom synhåll under ganska lång tid efter det då deras tempo bara var en gnutta högre än vad jag ville ha.

Uppe vid Rönneberga gård, efter ca 31 km, bjöds på hemgjord blåbärssoppa som var riktigt smaskig. Blev lite chockad av smaken dock då jag hade förväntat mig Ekströms, men när det släppt kunde jag njuta av resten. Det gjorde dock att jag blev kvar där i två minuter innan jag tog mig vidare, men när jag väl kom iväg hade jag gott om energi av både vilan och blåbärssoppan!

Det behövdes, då det var en långdragen stigning strax efter under någon kilometer, och sen den så kallade "tvättbrädan" förbi Bosön där det är upp och mer mest hela tiden. Här tog jag mig om färskingen i paret som jag sprang med tidigare, som uppenbarligen tappat den äldre. Vid 39 km kom vi fram till Grönsta igen och den här gången hade jag familjen på plats som hejade på mig. Gud vad sånt värmer! Heja dom! Jag stannade och pratade med dom en liten stund och plötsligt kom frugan på att största grabben kunde springa med mig uppför Grönsta-backen, och sen vända ner igen. Trevligt sällskap verkligen, speciellt eftersom jag mest gick!

Abborbacken andra gången, nu med drygt ett maraton i benen...
Efter det var det "bara" milen kvar, men rackarns trötta ben. Under sista milen fick jag avnjuta Abborrbacken en andra gång och dessutom Karins backe, som många Lidingölöpare menar är jobbigare än den förstnämnda eftersom lutningen är skarpare och man redan har Abborrbacken i benen. Needless to say kanske, men jag gick i båda! Strax innan Abborrbacken tog jag mig förresten om den äldre ur paret jag passerade 30 km med, och fick uppskattande tillrop om att jag hade disponerat mina krafter bra trots att det var första försöket på distansen. Det värmde!

Efter Karins är det mest utför på vägen till målet, men jag orkade knappt springa ändå. Nu började krafterna verkligen sina! Jag blev passerad av fler under sista tre kilometrarna än under hela perioden från varvningen fram till Karins backe - dock inte av någon av de två tidigare omnämnda! Målet när det väl kom var väldigt välkommet! Frun mötte upp hundra meter före och sprang med och peppade in mig sista biten, och vid mållinjen stod de båda sönerna och hejade. Jag orkade dock inte riktigt ge min uppskattning utan kraschade vid mat- och vätskekontrollen strax efter mål och blev kvar någon minut innan jag reste mig och orkade prata med dom...

FINISHER 50K! / ULTRA-TOMMY
Vid målet delades Finisher-tröjor ut till dom som klarat sig dit. Jag fick både den gröna för 50 km som jag skulle ha och en gul för 26 km som det blivit så många över av att dom som klarat 50 km och ville fick en sån också. Klart man ville!

Tiden då? Jag gick i mål på helt galna 5:23:06! Jag som bara drömt om att komma under sex timmar... Sjukt nöjd (även om det är svårt att se på bilden ovan ;-))!

Sammanfattningsvis både en bra läxa och ett gott formbesked inför sommarens stora äventyr!

Relaterade länkar:

2014-05-02

Lidingö Ultra-banan i detalj

Imorgon är det dags för ultrapremiären, och som ett led i förberedelserna har jag suttit och detaljstuderat banan nu på förmiddagen. Jag skriver gärna för att memorera bättre, och när jag ändå har skrivit tänkte jag att någon annan kanske kan vara intresserad. I så fall, varsågod! :-)


Starten är ungefär där det står 25km, och man börjar med att springa rakt norr ut förbi markeringen för 40 km, sen ser ni markeringen för 5 km strax efter. Efter det fortsätter man söder ut till markeringen för 10 km, och när man är tillbaka vid markeringen för 25 km springer man öster ut. I övrigt borde det ge sig själv.

Jag har en kompis som sprang loppet 2013 där jag har kunnat titta lite mer i detalj på var de jobbiga backarna kommer och var man kan pusta ut på enklare platta sträckor.
http://www.endomondo.com/workouts/185213395/118463

Jag har också hittat ett GPS-spår från 2012-års Lidingö Ultra som någon annan lagt upp med samma sorts klocka som jag har, så litar mer på höjdangivelsen där, även om referenshöjden tycks ha blivit lite tokig.
http://connect.garmin.com/activity/172493547

Första 500m verkar vara platta vilket bådar för att man kan starta i hyfsat högt tempo utan att slita ut sig för mycket... sen blir det lite backigt, och efter dryga kilometern kommer Grönsta-backen som jag sprungit i både Lidingöloppet Stafetten och Lidingöloppet15 tidigare. Där blir det promenad.

Efter dryga 3km kommer en lång härlig nedförsbacke (30 meters fallhöjd utslaget på en kilometer) till Kyttingeviken där jag hoppas ha en liten fanclub som hejar på mig. Siktar på att vara där någon gång mellan 9:25 och 9:30!

Sen är det dags för den beryktade Abborrbacken, banans längsta med 48 höjdmeter på 550 meter. Då blir det promenad igen! Efter det har vi 1,5 km härlig utförslöpning igen, varav lejonparten av fallhöjden tas under första halvan.

Vid 8 km kommer en till synes ganska seg lite kortare backe med 13 höjdmeter på 300 meter. Där får jag se om det blir promenad eller inte, beroende på hur backen faktiskt ser ut och på hur kroppen känns. Efter det blir det lite småguppigt under bron och förbi Millesgården innan det kommer en rätt saftig uppförlöpa upp till Baggeby efter dryga milen, där först 30 höjdmeter tas på 400 meter och sen 10 höjdmeter till på efterföljande 400. Definitivt promenad upp för första halvan, så får vi se på flåset om det går att springa andra halvan...

Sen tycks det bli 4 km härlig löpning med en sammanlagd fallhöjd på nyligen besegrade 40 meter innan det är dags att lämna kusten och vika norrut in på ön. Nu blir det sju sega kilometrar med start efter dryga 15 km där vi etappvis tar oss upp på Killingebackens topp, 43 höjdmeter högre, men då det är lite nedförsbackar på vägen också så räknar jag med cirka 75 positiva höjdmeter på vägen dit.

Efter den tuffa vägen till toppen kommer sen en kilometer med 40 meters fallhöjd som belöning, och sen blir det ganska flack löpning runt Kyrkviken, med passering av målområdet för målgång för 26km-gänget (där även första repet dras för oss i långa loppet vid 12:45), i åtta kilometer, förutom ett par mindre backar vid 23,5 och 28,5. När vi sen viker av från stranden vid 31,5 km är det 33 höjdmeter som ska tas i en 1,5 km lång seg backe upp till Elfsvik och in i skogen där det sannolikt blir en del promenad igen.

Väl i skogen kommer vi till den så kallade "tvättbrädan" där det är mycket både upp och ner under 6 km förbi Bosön, även här blir det nog en del gång i uppförsbackarna, för att sen springa in på banan där vi var efter dryga kilometern. Sen förbi Grönsta efter 39 km där andra repet dras kl 14:45, ner till Kyttingeviken, upp för Abborrbacken igen med 43 km i benen, men den här gången viker vi inte ner mot kusten efter som på första passeringen utan fortsätter på Lidingöloppsspåret till Karins backe efter 46 km, backen som många Lidingölöpare menar är värre än Abborrbacken på grund av tröttare ben och brantare, dock avsevärt kortare.

Efter Karins backe, som definitivt också kommer bestigas gående, avslutas loppet med en lång utförslöpa hela vägen in i mål, med sammanlagt 35 meter fallhöjd. Här står förhoppningsvis familjen och välkomnar mig i mål efter förhoppningsvis ca sex timmar. Mer om mina mål går att läsa i förra inlägget (länk längst ner).

Hittade följande på Lidingöloppets hemsida för en mer historieberättande beskrivning av banan om någon skulle tycka att det är intressant...

0 Km; Lidingövallen, startplatsen. Invigdes i juli 1936

0,5 Km; Bo gård till vänster har anor från 1300-talet. Nuvarande byggnader är från 1777. Jordbruk tom 1960.

1 Km; Lidingöloppsstatyn vid Grönsta restes 1994, Lidingöloppets 30-årsjubileum, skulptör Sven Lundquist

1,2 Km; Grönstakollonin efter backen på höger sida är Sveriges första sportstugeområde

4 Km; Kyttingeviken och utanför denna Stora Värtan. Totalt 20 Km; av banan går längs vatten.

5 Km; Båtklubben är den senaste av alla båtklubbarna på Lidingö.

5,5 Km; Rödstuguviken. På andra sidan vattnet ligger Djursholm.

5,7 Km; Abborrbacken banans längsta backe med en stigning av 48 m på 550 m.

7 Km; I utförslöpan på ängen syns Lidingöbron och Stockholm rakt fram.

7,2 Km; Vattnet längs Tyktorpsvägen är Lilla Värtan och kommer att ses fram till 15 Km; .

8,1 Km; Indonesiens ambasad ligger på höjden med utsikt över Islingeviken.

8,5 Km; Islinge båtklubb är den andra av de sju båtklubbar som passeras längs banan.

8.5 Km; Här vid Islingeviken låg vid slutet av 1800-talet Sveriges största kolförädlingsverk.

8,7 Km; Gamla Lidingöbron från 1925, den nya invigdes 1971. Första bron, en flottbro byggdes 1884.

8,9 Km; På Herseruds klippan ligger Wilhelmina Skoghs skapelse restaurang Foresta.

8,9 Km; Här går starten för Lidingö SS 63:e tävling Lidingö Runt i dag. 13,5 sjömil med omkring 450 båtar.

9 Km; Millesgården, på toppen av branten, skapades 1908 av skulptören Carl Milles (1875 -1955)

11 Km; Larsberg, i området finns en äldre och mycket pampig ekskog kallad Ekbacken.

13 Km; Brostugan. Här gick Lidingös första bro, vilken byggdes 1803. På andra sidan Djurgårdslandet.

13,1 Km; Här byggde Gustaf Dalén (1869-1937) upp AGA-fabriken 1912, samma år fick GD Nobelpriset. Fjäderholmarna är holmarna som ligger mitt emot AGA-området och Nacka syns på andra sidan.

13,7 Km; Canadas ambassad finns nu i Gustaf Daléns gamla villa ovanför tennisbanorna.

13,5 Km; Båtklubben som passeras är Skärsätra båtklubb.

14 Km; Här i Kappsta föddes Raul Wallenberg 1912. Endast husgrunden av huset finns kvar uppe till vänster.

14,5 Km; Boghammars varv var tidigare Svenska Aero AB. Företaget tillverkade flest flygplan i Sverige 1922-32.

15,1 Km; Revycharmören Ernst Rolf drunknade vid Mölna brygga julaftonen 1932. ER hyrde delar av Mölna gård.

15,2 Km; Vasaloppssegrarna bröderna Anders och Örjan Blomquist bodde som unga i det vita huset i bortre delen av gärdet där spåret svänger vänster vid Mölna gamla kvarn.

16 Km; Bävrar har fällt flera lövträd i södra delen av Kottlasjön.

16,3 Km; En två meter hög bäverhydda i Kottlasjön.

18,5 Km; Stockbysjön till vänster är den andra sjön som passeras längs banan.

19 Km; I Långängssjön häckar bla sångsvan.

21 Km; På Långängens gård skrev Wilhelm von Braun förlagan till Alice Tegners Mors lilla Olle 1851.

22,5 Km; Från toppen på Killingebacken, tidigare slalombacke, syns Ekholmsnässjön och fin utsikt.

23,4 Km; I allén till Ekholmsnäs gård finns fortfarande flera av de träd kvar som planterades 1778.

23,5 Km; I Ekholmsnäsbacken tävlade Ingemar Stenmark 1982 i parallellslalom. Backen är 70 m hög.

24,5 Km; Lidingö Segelsällskap är arrangör av Lidingö Runt.

24,8 Km; Lidingö Båtklubb ligger längst in i Kyrkviken.

26 Km; Lidingös största ek, mitt för den nya bryggan, eken har en omkrets av 700 cm.

27,7 Km; Den skära byggnaden till vänster är Västra Yttringe, numera Irans ambasad.

27,5-28 Km; Gråviken, en liten vik av Hustegafjärden.

28,5 Km; På vägen innan banan svänger till vänster sys över vattnet huset där ABBA bodde på 1970-talet.

29-30 Km; Vattnet är Hustegafjärden och på andra sidan syns Gåshagabebyggelsen på södra Lidingö.

29,5-31 Km; Kursgårdarna är i ordning Wijk, Skogshem, Lovik, Rönneberga och Söderås

31,5 Km; Elfviks gård, öns enda jordbruk. Här skrev Carl Michael Bellman Lidingösången, vars melodi senare användes till Fjäriln vingar syns på Haga.

35,2 Km; I det gula radhuset uppe till vänster bor olympiasegraren på 3000 m hinder 1976 Anders Gärderud.

38,5 Km; Från vägen Jaktstigen syns den berömde filmregissöre Mauritz Stillers villa Rutsdal över
Grönstaviken där bla Greta Garbo var med i filmen Gösta Berlings saga.

38,5 Km; Här på Jaktstigen 6 bodde tonsättaren Lars-Erik Larsson. Pastoralsvit är ett av hans mest kända verk.

39 Km; Askrike segelsällskap är båtklubben till höger.

39 Km; Blåslampans uppfinnare Carl R Nyberg bodde på Täcka udden, huset rakt fram efter det banan lämnat asfaltslöpningens nedförsbacke.

46,8 Km; När Kyttingevägen passerats syns författaren och nobelpristagaren (1951) Pär Lagerkvists hus rakt fram i talldungen.

46,7 Km; Golfbanan till vänster är Sveriges första 18 hålsbana. Den invigdes 1927.

Relaterade länkar: