Edsåsdalen med TNT, dag två

På lördagen var det långpass på schemat. Först frukost vid 8 som vanligt, där vi även fick packa varsin lunchlåda att ta med på turen som började kl 10. Skapligt med tid att byta om och packa ryggsäcken med andra ord, så lyckades vila en liten stund också. Väderprognosen såg dyster ut med en hel del regn under dagen, men tittade man ut genom fönstret såg det ljusare ut. Packade dock med både regnjacka och regnbyxor i ryggan, samt en förstärkningströja om det skulle bli kyligt. Även vantar och en buff fick följa med på färden, samt så klart några energibars, lite godis och en massa vatten. Sen var det äntligen dags för lägrets höjdpunkt! Långpass på fjället!

 Vi började med att ta ett varv på sagostigen på Mirandas inverkan, där vi fick se både rävar, träd med mustasch, en älg och ett gäng troll. Rolig uppvärmning! Sen satte vi av längs Fjällmaratonleden upp mot Välliste, 1025 möh (sagostigen på knappa 500 möh). Första biten gick ganska lätt på en väg, men snart nog drog vi upp för en stig.

Dagens första vätskepaus

Hyfsat torrt i marken här jämfört med vad vi varit med om första dagarna. Trevligt! Gjorde tempot lite högre. Det var dock tungt att backen liksom aldrig tog slut... Det var inte speciellt brant, men det var uppför, uppför, uppför och knappt ens några flacka partier första åtta kilometrarna. Jobbigt så klart, och det kändes att jag tränat alldeles för lite backe!

På en spång i höjd med trädgränsen beordrades vi stanna för att beundra utsikten

...och den kan man väl inte klaga på, va?

Här är det snart slut på träd...

...och strax såg det istället ut så här! Så underbart vackert!

Den traditionella semester-selfien. =)

Fick sen hjälp med ett foto av en vänlig medlöpare.

När vi nådde upp till startbackens topp efter 8 km fick vi veta att dom tänkte dela gruppen, en som skulle springa lite länge och ta nordtoppen på vägen, och ett gäng som skulle gå direkt på den riktiga toppen. Jag var förvisso mör men ville verkligen springa, så jag hängde med på omvägen.

Här är vi på slutet av första backen och tittar mot riktiga toppen. Ganska brant nedför där
Emil sitter... Tittar ni riktigt noga kan ni se hur "tuffa gruppen" är på väg ner från toppen.

Vi stack därför iväg åt vänster på bilden, jag och lite drygt halva gänget. Tämligen brant nedför första biten, så blev inte direkt utvilad av den nedförsbacken, men sen var det ganska flackt bort till nordtoppen vilket var väldigt trevligt. Hängde med bra dit och var faktiskt först upp på den efter en spurt på slutet!

På nordtoppen med några av utbrytarna!

Desto tyngre var det när vi skulle upp på riktiga toppen sen, då 150 höjdmeter skulle övervinnas på en dryg kilometer. Dit kom jag näst sist istället...

Rejäl lutning upp mot toppen

Det tog sitt lilla tag som sagt, men upp kom jag! 1025 möh!

Väl där var det äntligen lunchdags, och dom trötta benen fick vila en lite längre period. Välkommet! Det visade sig att inte bara dom andra från min grupp var där, utan även basgruppen hade tagit sig dit medan vi var ute på vår lilla omväg. Allihop satt bakom en kant för att få lä.

Lunchpaus with a view!

Medan vi satt där och åt började vi höra åskan, och ju längre vi åt desto närmre kom den... Till slut sa en av ledarna att det nog var bäst att packa ihop och springa ner nu. Det var dock en av ledarna för basgruppen, vi i medel packade förvisso också ihop, men vi gjorde det för att sticka iväg till nästa topp.

Riktigt tungt blev det, då det var ett väldigt obanat och blött underlag på vägen dit, och efter halva vägen kom även regnet ikapp oss. Vi stannade till och satte på oss jackorna och sen vidare.

Sista biten upp mot sista toppen

Regnet tilltog mer och mer och efter toppen bestämde vi oss för att ta närmsta vägen hemåt. Tur att en av ledarna var orienterare! Han kollade kartan och sen var det bara för oss andra att följa efter. Återigen fick vi uppleva den fantastiska utförslöpningen. Regnet rörde mig inte det minsta när det var så härligt! Hade vi haft samma regn och varit på väg upp samma väg hade jag nog varit betydligt mer besvärad av det.

Väntar in eftersläntrare på vägen ner

Snart nog var vi hemma igen, turen summerades till 25,5 km och +/-1088 höjdmeter. Fyra och en halvtimme tog det exklusive lunchstoppet. En redig dagsutflykt! Duktigt mör när vi kom hem satte jag mig med en proteinkaka och massa vatten, innan jag åter gick till simbassängen för att simma bort lite stelhet. Denna gång passade jag även på att basta lite där det var riktigt skönt. Hann se några komma och gå innan jag kände mig nöjd. =)

Efter det hade vi fri tid fram till middagen och många satte sig i de gemensamma utrymmena och snackade skit och spelade spel. Riktigt mysig eftermiddag!

Häng i matsalen

Häng i lobbyn

Sen smaskig mat och efter det föreläsning med Anders Kleist, killen som krossade rekordet på fjällmaraton förra året trots att han ramlade och skadade foten innan han ens kommit halvvägs. Galen kille, men också väldigt inspirerande. Ett av hans tips var att undvika sidoaktiviteter, som han förklarade som "typ släktmiddagar och sånt".

Bra föreläsning tyckte jag, även om jag får ta hans tips med några lastbilsflak salt. =) Efter föreläsningen var det kvällshäng med en trubadur men jag var så trött att jag bara tog en öl i stillhet ihop med Peter innan vi båda kände att vi lika gärna kunde gå och lägga oss som att sitta där.


Började skriva på det här inlägget, men fick bryta vid lunchpausen och skiva klart det ganska precis nu istället!

Relaterade länkar:

• Edsåsdalen med Team Nordic Trail, från första dagen
• Edsåsdalen med TNT, avslutning, från tredje dagen